Hur kan du ens ha kvar dem?

HUR FAN KAN DU ENS HA KVAR BILDER PÅ DITT EX!?

Och på hennes BRÖST!

Till råga på allt!

FYFAN!!!!!!

Och hur fan lyckas du med att kalla mig för HENNES namn TVÅ gånger på en jävla  kväll.

Till och med mamma tyckte att det var för mycket.

GUD JAG BLIR SÅ JÄVLA SÅRAD!

Varför stannade jag kvar?

Jag älskar dig.

och du säger att du älskar mig.

Men är det nog?

Är det verkligen anledning till att sitta kvar och ta SKIT!?

För det är det det är, SKIT!

SKIT SKIT SKIT!

Tack Colg, för att du finns för mig.

Nu när jag totalt tappat bort mig i mörket igen.

Jag älskar dig.

Även om jag är dålig på att visa det.

Det kanske känns som att jag lagt dig på hyllan, och bara tar fram dig när jag mår dåligt.

Men så är inte fallet.

Du är den enda som verkligen förstår mig.

Och jag saknar dig.

Så jävla mycket just nu.

Hur  blev det såhär?

Snart börjar min gruppterapi också.

vi är 19st som ska delta.

4st killar och 15st tjejer.

18st är under arton.

Jag är den äldsta i gruppen.

Och jag är den enda med möjlighet att säga nej.

Det är en allvarlig fundering just nu.

För att ångesten kryper runt i kroppen så fort jag tänker på det,

och jag får "rakbladspanik" utav det.

Har typ flyttat in hos boyie nu också.

Fick världens lust att dra härifrån igår.

Pckade alla mina saker och sade åt honom att jag inte orkar mer.

Han sade bara okej.

typ.

Det känns inte som att han är villig att kämpa för mig.

och därför vet inte jag hur angelägen jag är till att stanna kvar.

Jag klarar inte av att säga till honom att jag älskar honom.

Även fast han säger det till mig först.

Det blir som en stor klump i min hals av det och jag blir som spyfärdig av att höra dem orden.

Jag kan inte sluta älta det förgånga och leva i nuet.

Och angående bilderna, så känner jag mig så jävla bedragen.

Jag blir äcklad av det.

Och bilden på hennes bröst är inprintad i mitt huvud.

Det sitter fast.

Så jävla fast.

Jag har tappat matlusten.

Helt.

Ingenting känns gott och jag blir inte ens hungrig.

Men jag äter ändå.

Bara för att jag måste.

Jag vet att jag måste.

Sjukaste jag har varit med om.

Syrran knullar boyies bror och min andra syrra hans bästa vän.

Vad är det frågan om?

I fredags var jag full.

Och bråkade med boyie.

Det var då han kallade mig för hennes namn.

ajg försökte att inte tänka på det på kvällen, men på morgonen när jag hittade bilderna var det omöjligt.

Har gått och grubblat nu i ett dygn.

Vad ska jag göra?

Är han den rätta?

Älskar han fortfarande henne, omedvetet?

Saknar han henne?

Kommer jag sakna honom?

Svaren finns inte.

Ingenstans.

Därför vågar jag inte göra någonting.

Än.

Snälla, jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Jag är trasig.

Sönder, trasig, och jag känner mig inte längre levande.

Gud, vad enkel döden känns.

/pep