Jag orkar inte kämpa mer nu. Förlåt colgate, förlåt boyie, förlåt S och förlåt H. Föråt alla som faktiskt bryr sig, men nu orkar jag seriöst inte kämpa längre. Nu har jag fått nog av att pressa i mig det hemska som alla kallar för mat. Jag tänker inte pressa i mig mat, för att sedan behålla det. Jag ska spy så mycket som jag kan efter att ha ätit någonting, men ska försöka att inte äta alls... Jag mår bara så jävla dåligt, och boyie säger som vanligt "aja, du gör som du vill". Mamma bara frågar när det ska bli bättre. Stjärnorna kommer med dagar av fasta dyka upp i kalendern. Vissa dagar går ingenting som planerat. Idag är en sådan dag, har inte ätit någonting, men ska på bio med boyie ikväll, vi ska se terror på elm street. Jag tror jag ska köpa en Cola Zero (<3) och sedan NO(THIN)G more. JAg ska fan inte äta godis eller någonting sådant. Och efter middagen kommer jag garanterat spy, och boyie kommer inte märka någonting, ingen kommer märka att jag blir smalare igen. Ingen har märkt någonting än. Dem kommer lägga märke till perfektionen, som innfinner sig vid 45 kilo. och sedan kommer drömmen vid 43. Dit ska jag, till att börja med. Jag ska lyckas gå ner till mitt Mål på BMI 14. Det är det absoluta slutmålet. 

Jag vill få bort fett på nedre delen av magen, insidan lår och överarmarna.

Är det någon som har något bra tips?

Kommentera isådanafall!

/popepsodent 

Vet inte riktigt hur jag ska förklara... Hatar mig sj samtidigt som ja inte bryr mig. Men avskyn mot att jag utan att tänka nyss åt en hel hemmagjort hamburgare och saft till de... Varför? Varför gör jag såhär mot mig sj? Har inte kunnat Sry upp de heller då jag vari ute med klassen, den äckliga vidriga, otroligt dåliga klass jag går i... Vad gör jag här? Detta ställe gör inge annat än att uppmuntra mig till mina ätstörningar... Igår... Brakade med älsklingen som fan... Å denna Gg var de faktiskt han som börja. Va as jobbigt... Åt i hetsen för första Gg på flera dagar mat. Åt en stor portion makaroner... Mådde så dåligt över de att jag genast gick in på toan och spydde upp de... Iaf så mkt jag kunde.Har svältit mig sj sen jag kom hit... Å de har vari så grymt underbart. Men nu... Har jag ätit en hel äcklig hamburgare... För att mina lärare inte ska fatta hur jag här de... Längtar hem... Vill hem och kunna må bra igen... Men är fast här en hel vecka till... En hel vecka bestående av att gråta mig sj till sömns, undvika mat och sova. Blir även att packa ihop lägenheten och gör klart allt plugg. Hatar detta...Vill Spy...Å pep, jag vet du inte vill av jag ska ha de såhär... Men ärligt vinner jag ingenting på att sluta... Å Pojken min bryr sig inte längre. Jag får göra som jag vill... Inte ens när jag hade min ångest attac inatt brydde han sig... Känns som mitt liv går utåt/Colgate