Alla inlägg den 3 juni 2010
It's like a cd.
Playing and playing.
It's on repeat.
It makes me want to die.
I hate this life.
I really do hate it.
And everyone around me.
I hate you.
You disgust me.
I just want to go far, far away from here.
And never turning back.
Because I don't deserve to be in this life.
Never.
Ever.
Again.
Don't you ever let me down again.
Here we are.
So, what do you want from me?
I fucking hate the lot of you.
/pepsodent
Väger FÖR FÖR mkt..
Känns jobbigt...
äter som aldrig förr.. tar aldrig slut!
men e inte med älsklingen nu så känns bra att kunna neka sig sj mat
vi bråkade om mina sk "ätstöringar" här om dan
första bråket.. slutade inge bra.. lr jo vi blev sams å han skjussade inte hem mig
som han hotade med.. men de gick inge vidare
Åt för att göra honom nöjd.. å har numera fått smak för mat
men magen gör ont när jag ätit.. känns bra, påminner mig om att inte äta skiten!
Spydde nyss.. va så skönt att få ut äcklet.
vill spy mer, men halsen säger stopp...
svälta sig sj resterande av dagen. Dock äta en gurkbit var 4:e timme!
Känns bra! Riktigt bra!
Å INGE MER COLA ZERO!
Shit säger jag bara!
/ Colgate
hets.
jävla äckelhets.
Fyfan.
Ska snart ut och gå.
gå långt, långt, långt, långt!!!
Jag ska ställa mig på tågrälsen och skrika med allt jag förmår.
Jag ska springa tills luften i mina lungor tar slut.
Psykologerna tränger sig in i mitt huvud och försöker bryta mitt tankemönster.
Jag tänker inte ge vika.
Jag kommer ALDRIG att ge upp!
Toppen, nu gråter jag också.
Tror att jag måste lämna boyie nu.
För hans skull.
Iallafall tills jag blivit bättre.
Men han skulle aldrig vänta på mig.
Älskling, du är mitt allt.
Du är mitt allt och jag älskar dig.
Det gör jag verkligen.
Jag mår så bra när jag är i din närvaro.
Du får mig att vilja leva.
Jag tycker därför att det är bäst att du tar din positiva energi,
och förvinner ut ur mitt liv.
Bara tillfälligt.
Tills jag är friskare.
Om du vill vänta på mig.
Jag förstår om du inte vill det,
för det måste vara oerhört svårt att älska mig.
Jag vill inte göra dig illa, och det är därför jag tänker lämna dig ett tag.
Jag vill inte att du ska behöva leva såhär med mig i ditt liv.
Jag vill att du ska kunna leva ditt liv utan att jag ska finnas där,
utan att jag ska vara en ständig påminnelse,
en påminnelse om att du egentligen inte lever det liv du vill leva.
Det är inte du som är problemet.
Det är jag.
Jag kommer alltid att vara din och mitt hjärta kommer alltid tillhöra dig.
Oavsett om du väntar på mig eller inte.
Om du skulle välja att inte vänta på mig, så kanske vi ses i nästa liv.
Jag älskar dig.
Thank you for loving me.
Colgate, jag skulle uppskatta om du pratar med mig.
Säg det till mig när du tycker att någonting känns fel.
Annars blir det ju inte bättre, och jag mår sämre när jag läser det på din blogg,
än om du skulle sagt det till mitt ansikte.
Jag älskar dig, men ibland blir det fel.
Jag känner mig så oerhört oälskad, så oerhört osynlig.
Som att det inte finns en enda själ som faktiskt bryr sig om min existens.
Hur ska man kunna leva sig genom denna tomhet?
/p